Praktiska, handfasta knep när ångesten drabbar dig

Ångest har nog de flesta drabbats av någon gång. Hela förra året var den nära till hands för min del, av olika skäl. Ibland, när jag var yngre, kunde jag få ångest INFÖR saker, typ en redovisning. Då var det enda som hjälpte att liksom plugga på och förbereda mig och öva. Men ibland kan man få ångest av nästan ingen anledning, eller anledningar man kanske inte vet om (som exempelvis långvarig stress). Då jag har gått KBT har jag fått många verktyg med mig för att handskas med stressen, och jag har här valt ut de fem som fungerar bäst för mig:
 
1. Lugn andning.
Här finns mängder av knep och övningar på YouTube, Podcasts och från vården. Det viktiga är i alla fall att lugna ner sin andning vid panik så att man syresätts ordentligt. Andas i fyrkant, pranayama eller något så enkelt som att sitta och andas i fyra slag + fyra slags vila till en långsam låt
 
2. Panikgrina.
Det här hjälper bara när det "är för sent". Att trycka undan ångesten kan vara nästan lika ångestladdat som att bara få ur sig den. Till slut tar panikdelen slut och även om den inte gör det så blir man trött och yr och less efter ett tag så man "ger sig" liksom. Det här kan också vara trevligt att göra med någon man är trygg med, men jag gör det alltid ensam och till skrikmusik.
 
3. Frisk luft.
Ja, kom ut i luften och ljuset. Det hjälper inte alltid, men frisk luft är liksom aldrig fel, och särskilt om du är en sådan som jag och blir illamående av ångest. Att då sätta sig på en stol på balkongen eller bara hänga ut huvudet genom fönstret har åtminstone en liten, och omedelbar, effekt.
 
4. Pulshöjande träning.
När jag först ringde sjukvården för min kollaps var motion och pulshöjande träning det första jag fick ordinerat. Det är piss, vem vill ta sig ut när man har ångest? I början fick jag ångest av just det, för tänk om ångesten blir till panikångest och så är jag långt hemifrån, och tänk om någon ser och tänk om, tänk om, tänk om... så jag började med hopprep här inne, sedan blev det successivt promenader (i början femtio varv runt mitt hus och nu längre sträckor). Det funkar.
 
5. Låt det ske.
Ja, känn den ddär ångesten. Eller panikångesten. Låt den komma och tänk rent objektivt på det: "ja, mitt hjärta skenar, och nu sätter jag mig ner för att jag är yr. Jag känner att jag inte får nog med luft. Men det är ångest och ångest är inte farligt, min kropp spelar mig ett spratt". Jag har ibland haft ångest ett helt dygn och då är det svårt att hålla på och tänka såhär, men om det är liksom en "attack" så fungrar det här ganska bra för mig.
 
Vad är era knep?
|
#1 - Denise:

Verkligen bra tips!

#2 - Mia Forsberg:

Så himla bra inlägg!! <3 Jag har ju själv ångest men det har blivit bättre och inte lika ofta nu sen jag fick börja även med stämningsstabiliserande medicin (för bipolära sjukdomen) och inte bara har anti-deppresiva. Att ha ångest är så himla jobbigt, det gnager i hela kroppen och jag får panik.. :( Har också lärt mig några knep genom mina terapisamtal, bland annat att andas lugnt och lyssna på sina andetag typ. Även att träna är något som oftast hjälper för mig, eller gå ut på promenad med en podd i öronen.

Tack fina fina du för de orden, att du tycker jag är stark som kämpar på mot FK! ;* <3 Det känns tungt och jag är såå arg och ledsen över att de dragit in/avslagit sjukpenning sen mitten av maj, för jag har ju fortfarande kvar alla besvär och problem.. Det är inget som har ändrats, men jag fick en knäpp läkare i maj som skrev ett dåligt och info-fattigt läkarintyg så kanske därför de avslagit. Känns även som att de gett avslag för att jag då varit sjukskriven 1 år. Helt fel.. Men nu sista juli var jag till en superbra överläkare och han skrev ett riktigt bra intyg, där han nämde mina besvär och problem, att jag inte klarar av vardagen och inte klarar av att ta hand om mig själv, att jag inte kan jobba osv. Så jag hoppas att de nu kommer bevilja den perioden med sjukpenning.. Skrev som sagt överklagan gällande pågående sjukperiod så får se vad de beslutar om, men jag håller tummarna.

Åh vad grym du är Julia som ska tillbaka till jobbet och arbetsträna, heja dig!! :) Jag håller alla tummar och tår för att det går bra! Som du säger, om det inte funkar får man se efter något annat. Har ni någon "backup-plan"? :)

#3 - Felicia:

Jättebra inlägg. Har också gått kbt fast mest för min ätstörning då men.

#4 - Bella:

Så bra tips! Mitt knep är att försöka bryta redan innan det är för sent. Till exempel att gå undan, bara ha det tyst omkring, sitta ner och bara andas. Funkar ibland, beroende på hur långt gången ångesten är.

#5 - Amanda:

Super bra tips, kunde inte komma mer lägligt<3

#6 - Alice:

Jättebra tips, jätteviktigt inlägg verkligen. <3

#7 - Netti Starby:

Jag tycker att det är så intressant att läsa om hur andra hanterar sin ångest och kul att du delar med dig. Många Kramisar från mig!

#8 - Ida:

Svårt med tips om att en ska träna när man haft/har ätstörningar och ett osunt förhållande till motion. Men vill kunna träna för att må bra och inte av andra dumma skäl.

#9 - Linda:

bra tips!

#10 - Matilda Berlin:

Bästa inlägget på länge!! <33

#11 - Bambi:

Andas i fyrkant har räddat mig många gånger!!!

Kommentera här
Upp