Och jag blev en man med hatt och stövlar tunga och lärde tyglarna av lämplighet och sed och lärde le när marken tycktes gunga av tyngd från fiender som höggos ned

                                                        Allan Edwall - Den lilla bäcken
 
texten till den här sången började jag nynna på under semestern och det är bland den sorgligaste av sångtexter någonsin. I alla fall metaforen i den. Jag tror att det sker i alla unga vuxnas liv, just i barnafödande ålder, att man tänker på just ens egen barndom och hur den aldrig kan återtas... det är sad!
|
#1 - ego:

Jag är relativt ny som läsare här, betydligt äldre än du dessutom :) Fastnade för de tänkvärda raderna men måste tillägga att de inte bara passar på unga vuxna utan hela livet liksom. Lyckligtvis innebär det ju inte bara vemodiga förändringar, det kan vara positiva sådana också som tur är! Läste ett citat igår som jag tycker är mitt i prick. Det var ungefär så här: Det som jag trodde var jag visade sig bara var en period i mitt liv.
Livet är föränderligt!
Tack för en härlig blogg!

Svar: Tack för citatet och för kommentaren. Kom tillbaka snart igen! <3
Ljuva Julia

#2 - Johanna Utterberg:

Fina du, önskar dig en härlig fredagskväll! :)

#3 - Julia Persson:

Så bra låt ju!

#4 - Mirre - Sweetwords:

Hehe jag fundera först vad du svammla om, skratt

#5 - Carolina Thoor:

Härlig rubrik och härlig bild på dig! :)

Sv; ja, det är verkligen underbart och välbehövligt! Inom sinom tid är allt klart och det ska bli så skönt. Längtar efter den dagen då alla möbler kommer på plats osv osv :D

#6 - Daniella Chanelle:

Svar: Tur att tid finns i mängder iallafall. Får jag lov att sätta mej ner och skriva ett brev till dej? Vet inte om det kommer bli deppigt eller inte men har inte skrivit till dej på ett tag och det brukade alltid göra mej glad. <3

#7 - Corina:

Himla fin bild

#8 - cecilia:

snygging!!:)

Kommentera här
Upp